Linda's blogg

Då var det måndag morgon och insåg att det är bara 3 dagar kvar att jobba. På ett sätt känns det dystert, då jag kommer sakna folket på jobbet. Men på ett sätt skönt, då jag börjar känna att det börjar bli tungt och jobbigt. Nu sitter jag här fullt med sammandragningar och förvärkar. Funderar på att värma min värmedyna och se om de släpper.

Resan till Västerås gick bra och som ni säkert förstår så kom ingen bebis :-)

Har precis läst en blogg om en tjej som miste sina tvillingar. Tårarna bara rann. Vi är ett gäng tjejer som har föllt varandra i ett forum på nätet och hon fick åka in på ett sjukhus i Sverige i vecka 35. Sedan föddes tvillingarna med katastrofsnitt. Den ena av tjejerna överlevde  och den andra överlevde med komplikationer i några dagar för att sedan somna in på pappas bröst. Jag kanske inte borde läsa sånna saker, men jag har läst  och de går inte att göra något åt. Men nu känner jag mig orolig över min förlossning, vilket jag inte gjort hithils. Hoppas det släppper och jag återgår till att känna mig lugn inför förlossningen vilket jag har varit hela tiden.

Ta hand om er allihoppa där ute så hörs vi snart igen

KRAM

PS är det någon som vet hur lång handläggningstid Försäkringskassa har?